Utställning 31/5—26/8 2012

Tre fotografer. Tre tendenser

Yngve Baum, Stina Brockman, Lotta Antonsson

Den aktuella utställningen – med titeln Tre fotografer. Tre tendenser – belyser de centrala rörelserna i svensk fotografi under fem decennier genom att följa Yngve Baum, Stina Brockman och Lotta Antonsson från deras genombrott fram till i dag. De tillhör olika generationer och har – i likhet med varje annan fotograf – formats av de strömningar som präglat tiden. En viktig utgångspunkt för utställningen är dock att denna påverkan också sker i den andra riktningen. Gemensamt för de tre fotograferna är att deras respektive verksamheter har bidragit till de dominerande tendenserna och att de alla rönt betydande uppmärksamhet för sina arbeten.

Från sextiotalets mitt, när Yngve Baum gjorde sina tidiga reportageböcker, via åttiotalet då Stina Brockman hörde till de första som arbetade med storformatskamera och ädeltekniker, till de omvälvningar som skedde under tidigt nittiotal och där Lotta Antonssons fotobaserade verk spelade en framträdande roll, kan man identifiera tre övergripande tendenser.
Till att börja med en dokumentär rörelse, där fotografins uppgift var att göra vardagen synlig och bilden uppfattades som ett vapen i kampen mot förtryck och orättvisor.
Den följdes av en fotografi som strävade efter en mer autonom och konstnärlig position. Upphovspersonen lyftes fram och de estetiska och hantverksmässiga aspekterna uppvärderades.
På ett radikalt sätt ifrågasattes båda dessa inriktningar när det postmoderna perspektivet gjorde sig gällande inom fotografin runt 1990. Fältet vidgades och den samtida konstscenen blev fotografins nya kontext. En rad etablerade föreställningar kritiserades, inte minst den modernistiskt färgade synen på mediets egenart och subjekts roll, men också tanken om fotografin som ett universellt språk och ett fönster genom vilken världen betraktas och beskrivs. Istället betonades mediets skilda praktiker och beroendet av de sammanhang i vilka bilderna ingår, samt fotografins roll i konstruktionen av till exempel genus, kön och identitet. Frågor om representation och de politiska aspekter som avbildandet rymmer blev centrala. Det språkkritiska perspektiv var ständigt närvarande i diskussionerna och det är inte minst i denna teoretiska orientering som postmodernismen skiljer sig från såväl den konstnärliga som dokumentära genren.

Tre fotografer. Tre tendenser är en historieskrivande utställning som rymmer flera samtidiga och kommenterande perspektiv. Det är dels en presentation av tre individuella konstnärskap, dels en gestaltning av hur de dokumentära, konstnärliga och postmoderna inriktningarna utvecklats över tid. Genom att fotograferna träder in på den fotografiska scenen vid olika tidpunkter – mitten på sextiotalet, åren runt 1980 och början av nittiotalet – kommer såväl skiftena och förskjutningarna som de längre och mer kontinuerliga rörelserna att framträda på ett tydligt sätt. Både skillnaderna mellan de olika praktikerna och deras beroenden av varandra blir belysta. Bilderna talar sitt tydliga språk, deras utförande och utseende, men även de bakomliggande aspekterna beaktas och i anslutning till utställningen publiceras en katalog som innehåller intervjuer med de medverkande och en essä om det historiska sammanhanget och dess förutsättningar.

Utställningen omfattar ca 100 verk av vilka merparten är fotografier som inte överstiger formatet 40 x 50 cm. Mellan 5 och 10 arbeten har mått som överstiger 1 m x 1 m. Omfattningen kan anpassas efter de specifika förutsättningar som råder på olika institutioner. Till materialet hör också böcker, tidskrifter och andra tryckta alster som presenteras i vitriner.

Curator är Niclas Östlind.

Tre fotografer. Tre tendenser ingår i ett större arbete om fotografin i Sverige från 1970 till i dag. Studien genomförs inom ramen för konstnärlig forskning vid Göteborgs universitet och kommer att resultera i en doktorsavhandling 2014. De övriga delarna är
1. Tre utställningar. Tre decennier som består av en serie återuppföranden av tidigare utställningar (presenteras på Hasselblad center 2009–11),
2. Fotografins platser som är en undersökning av det fotografiska fältets framväxt 1970–2000 speglat genom fyra utställande institutioner, samt
3. den avslutande utställningen och katalogen Från verklighet till verklighet. Fotografin i Sverige från 1970 till i dag (visas 2014 på Hasselblad center, Fotografiska och Västerbottens museum).